Rökning
Detta är tillägnat alla de som röker och som jag tycker om...snälla sluta, det är giftigt, DÖDLIGT. Sluta för eran skull och för omgivningens...vi blir utsatta vi med...vill inte att ni ka dö i förtid, vill att mina barn ska få ha er kvar länge. Så snälla...tänk över saken! Här kommer information om rökning som ni säkert redan vet om men snälla läs det igen och tänk igenom om det verkligen är värt det! Om ni inte vill läsa det för eran skull gör det för min, snälla. Rökning dödar ju!
Tobak består av åtminstone tre substanser som kan orsaka problem: Tjära, Kolmonoxid och Nikotin.
Tjära är en svart klibbig substans som sätter sig i slemhinnorna, i näsan samt i lungorna. Detta försämrar slemhinnornas funktion att skydda mot smuts och damm. Effekterna av tjäran kan leda till bronkit, lungemfysem, lungcancer och strupcancer.
Kolmonoxid Är en färglös gas. Den påverkar blodet till att inte transportera syre lika bra som tidigare. Detta gör att hjärta och andra organ i kroppen får mindre syre.
Kolmonoxid skadar blodådrornas väggar så att fett och kalcium lättare sätter sig i dem. Kolmonoxid påverkar till försämrad kondition, svagare skelett, hjärtkomplikationer (hjärtinfarkt) och hjärnblödning.
Nikotin stimulerar nervsystemet, vilket gör att hjärtat slår snabbare, vilket orsakar höjt blodtryck. Nikotin leder till beroende och hypertoni (för högt blodtryck).
Man blir snabbt beroende av nikotin. Rökare som missbrukar cigaretter röker redan på morgonen, ofta inom den närmsta halvtimmen efter det att de vaknat. Att sluta röka - om man ens försöker - lyckas man endast med under några veckor. Missbruk är ett känsloladdat ord och används ofta i samband med droger. Men rökning har alla de effekter på kroppen som andra beroendeframkallande droger har - varje gång en rökare känner behovet av att röka på grund av obehag i kroppen - beror detta på att nikotinhalten i kroppen sjunkit (för mycket). Efter första blosset på en ny cigarett, är nikotinet tillbaka i hjärnan inom 7 sekunder. Effekterna av en ny dos nikotin märks snabbt. På detta sätt orsakar nikotin ett fysiskt beroende. Kroppen vill ha substansen om och om igen.
En nikotinmissbrukare kan dock bli botad. De flesta rökare kan bli fria från rökningen utan hjälp. Det är då mycket viktigt att viljan att sluta röka är stark och att man verkligen vill kämpa för att lyckas sluta.
Rökaren kämpar ofta med ett dubbelt beroende. Detta beroende svarar dels på de fysiska begär som beskrivs ovan och dels på de psykiska begär som cigarettrökningen innebär. De psykiska begären har att göra med invanda situationer där rökaren vanligen röker. Situationer där rökare gärna röker är: efter maten, till kaffet, när de talar i telefon, i bilen, på arbetete, under rasten, efter att man haft sex, framför tvn, efter ett spel osv. Även om en invand rökare egentligen inte känner för att röka, kommer han/hon göra det ändå, för att det är ett invant beteende. En rökare som slutar röka vet först inte vad han/hon ska göra av sina tomma händer och detta kan till en början upplevas som mycket obehagligt.
En individ som precis börjat röka märker av de negativa effekterna som nikotinet har, vilket också avskräcker honom/henne till att ta ännu en cigarett. Ungdomar som just börjat röka tror ofta att de inte ska bli beroende eller att de ska sluta innan de blir beroende. Detta kan verka vara en bra idé om man inte röker dagligen, eller om man bara röker 2-3 cigaretter om dagen. Men det är mycket ovanligt att rökare kan begränsa antalet cigaretter till så få. Man blir också påverkad av människorna i omgivningen (vänner mm) - sakta men säkert utvecklas rökningen till att vara ett "normalt" beteende. En ute-kväll, en bio-kväll, att gå på disco eller till en bar; rökning ses som "standard" på många platser. Ganska snabbt utvecklas kroppen till att bli allt mer beroende av nikotin och behovet av att röka förändras. En ny vana att missbruka växer fram, vilket till slut innebär en upplevelse av att inte kunna klara sig utan cigaretter.
Är det värt det??
Tänk igenom varför du vill sluta ? det ökar motivationen.
Bestäm ett datum för när du ska sluta.
Ät regelbundet och drick mycket vatten.
Rör på dig ? du märker förbättring varje dag.
Om och när suget kommer ? gör något aktivt.
Ta små steg i början. ?Nu ska jag klara mig fram till förmiddagskaffet.?
Passiv rökning skadar barn
Passiv rökning är farligt för barns hälsa. Och rökning förknippas med en klart förhöjd risk för en lång rad sjukdomar, både hos spädbarn och äldre barn. Det rör sig bland annat om plötslig spädbarnsdöd, astmatisk bronkit, inflammation i mellanörat, förkylning, lunginflammation, astma och allergi.
Risk för plötslig spädbarnsdöd
Plötslig spädbarnsdöd är en av de allvarligaste följderna av rökning. Den exakta förklaringen till plötslig spädbarnsdöd är inte känd, men det finns flera väldokumenterade riskfaktorer. Risken för plötslig spädbarnsdöd är större om barnet ligger på magen än om det ligger på ryggen. En annan riskfaktor är passiv rökning. Om barnet utsätts för tobaksrök fördubblar det risken för plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditeten är också en riskfaktor för spädbarnsdöd.
Bronkit gör det svårt att andas
Passiv rökning fördubblar risken för behandlingskrävande astmatisk bronkit. Hos spädbarnet har moderns rökning störst betydelse - antagligen därför att hon umgås närmre med barnet och tillbringar mer tid med det. Men det har även betydelse om modern har rökt under graviditeten. Barn som inte utsätts för passiv rökning får i regel bara lättare symptom på förkylning när de angrips av virus i luftvägarna.
Däremot får barn som utsätts för passiv rökning oftare så svårt att andas att det kräver behandling och en del barn måste till och med läggas in på sjukhus. Vart tredje barn som läggs in på barnavdelningen kommer dit på grund av astmatisk bronkit, och det är den vanligaste orsaken till akut inläggning av barn mellan ett halvt och tre år.
Svårare astma vid passiv rökning
Barn som utsätts för rökning har dubbelt så stor risk att få astma, och blir ofta mer medtagna av sjukdomen. Medicinförbrukningen är större, de är hemma från skolan mer och har sämre lungfunktion.
Tobak består av åtminstone tre substanser som kan orsaka problem: Tjära, Kolmonoxid och Nikotin.
Tjära är en svart klibbig substans som sätter sig i slemhinnorna, i näsan samt i lungorna. Detta försämrar slemhinnornas funktion att skydda mot smuts och damm. Effekterna av tjäran kan leda till bronkit, lungemfysem, lungcancer och strupcancer.
Kolmonoxid Är en färglös gas. Den påverkar blodet till att inte transportera syre lika bra som tidigare. Detta gör att hjärta och andra organ i kroppen får mindre syre.
Kolmonoxid skadar blodådrornas väggar så att fett och kalcium lättare sätter sig i dem. Kolmonoxid påverkar till försämrad kondition, svagare skelett, hjärtkomplikationer (hjärtinfarkt) och hjärnblödning.
Nikotin stimulerar nervsystemet, vilket gör att hjärtat slår snabbare, vilket orsakar höjt blodtryck. Nikotin leder till beroende och hypertoni (för högt blodtryck).
Man blir snabbt beroende av nikotin. Rökare som missbrukar cigaretter röker redan på morgonen, ofta inom den närmsta halvtimmen efter det att de vaknat. Att sluta röka - om man ens försöker - lyckas man endast med under några veckor. Missbruk är ett känsloladdat ord och används ofta i samband med droger. Men rökning har alla de effekter på kroppen som andra beroendeframkallande droger har - varje gång en rökare känner behovet av att röka på grund av obehag i kroppen - beror detta på att nikotinhalten i kroppen sjunkit (för mycket). Efter första blosset på en ny cigarett, är nikotinet tillbaka i hjärnan inom 7 sekunder. Effekterna av en ny dos nikotin märks snabbt. På detta sätt orsakar nikotin ett fysiskt beroende. Kroppen vill ha substansen om och om igen.
En nikotinmissbrukare kan dock bli botad. De flesta rökare kan bli fria från rökningen utan hjälp. Det är då mycket viktigt att viljan att sluta röka är stark och att man verkligen vill kämpa för att lyckas sluta.
Rökaren kämpar ofta med ett dubbelt beroende. Detta beroende svarar dels på de fysiska begär som beskrivs ovan och dels på de psykiska begär som cigarettrökningen innebär. De psykiska begären har att göra med invanda situationer där rökaren vanligen röker. Situationer där rökare gärna röker är: efter maten, till kaffet, när de talar i telefon, i bilen, på arbetete, under rasten, efter att man haft sex, framför tvn, efter ett spel osv. Även om en invand rökare egentligen inte känner för att röka, kommer han/hon göra det ändå, för att det är ett invant beteende. En rökare som slutar röka vet först inte vad han/hon ska göra av sina tomma händer och detta kan till en början upplevas som mycket obehagligt.
En individ som precis börjat röka märker av de negativa effekterna som nikotinet har, vilket också avskräcker honom/henne till att ta ännu en cigarett. Ungdomar som just börjat röka tror ofta att de inte ska bli beroende eller att de ska sluta innan de blir beroende. Detta kan verka vara en bra idé om man inte röker dagligen, eller om man bara röker 2-3 cigaretter om dagen. Men det är mycket ovanligt att rökare kan begränsa antalet cigaretter till så få. Man blir också påverkad av människorna i omgivningen (vänner mm) - sakta men säkert utvecklas rökningen till att vara ett "normalt" beteende. En ute-kväll, en bio-kväll, att gå på disco eller till en bar; rökning ses som "standard" på många platser. Ganska snabbt utvecklas kroppen till att bli allt mer beroende av nikotin och behovet av att röka förändras. En ny vana att missbruka växer fram, vilket till slut innebär en upplevelse av att inte kunna klara sig utan cigaretter.
Är det värt det??
Tänk igenom varför du vill sluta ? det ökar motivationen.
Bestäm ett datum för när du ska sluta.
Ät regelbundet och drick mycket vatten.
Rör på dig ? du märker förbättring varje dag.
Om och när suget kommer ? gör något aktivt.
Ta små steg i början. ?Nu ska jag klara mig fram till förmiddagskaffet.?
Passiv rökning skadar barn
Passiv rökning är farligt för barns hälsa. Och rökning förknippas med en klart förhöjd risk för en lång rad sjukdomar, både hos spädbarn och äldre barn. Det rör sig bland annat om plötslig spädbarnsdöd, astmatisk bronkit, inflammation i mellanörat, förkylning, lunginflammation, astma och allergi.
Risk för plötslig spädbarnsdöd
Plötslig spädbarnsdöd är en av de allvarligaste följderna av rökning. Den exakta förklaringen till plötslig spädbarnsdöd är inte känd, men det finns flera väldokumenterade riskfaktorer. Risken för plötslig spädbarnsdöd är större om barnet ligger på magen än om det ligger på ryggen. En annan riskfaktor är passiv rökning. Om barnet utsätts för tobaksrök fördubblar det risken för plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditeten är också en riskfaktor för spädbarnsdöd.
Bronkit gör det svårt att andas
Passiv rökning fördubblar risken för behandlingskrävande astmatisk bronkit. Hos spädbarnet har moderns rökning störst betydelse - antagligen därför att hon umgås närmre med barnet och tillbringar mer tid med det. Men det har även betydelse om modern har rökt under graviditeten. Barn som inte utsätts för passiv rökning får i regel bara lättare symptom på förkylning när de angrips av virus i luftvägarna.
Däremot får barn som utsätts för passiv rökning oftare så svårt att andas att det kräver behandling och en del barn måste till och med läggas in på sjukhus. Vart tredje barn som läggs in på barnavdelningen kommer dit på grund av astmatisk bronkit, och det är den vanligaste orsaken till akut inläggning av barn mellan ett halvt och tre år.
Svårare astma vid passiv rökning
Barn som utsätts för rökning har dubbelt så stor risk att få astma, och blir ofta mer medtagna av sjukdomen. Medicinförbrukningen är större, de är hemma från skolan mer och har sämre lungfunktion.
Kommentarer
Postat av: Åsa
yeah, yeah.. i get it. men du vet ju redan att jag SKA sluta..
Trackback
